Husa?
Igår kände jag mig verkligen som den ofrivilliga hemmafrun. Herr F jobbade hemifrån pga sin karantän så vi var hemma alla tre. Eftersom saker och ting tar sin tid med en liten i hasorna så hade jag inte ens lyckats plocka undan allt från frukosten innan det var dags att göra lunch. Så där står jag i det smärre kaoset i köket, med en unge på armen, och försöker hitta på någon nyttig och god lunch. Samtidigt sitter herr F i soffan i sin onepiece med fötterna på bordet och datorn i knät. Trots att jag i den logiska delen av mig VET att han jobbat och att han inte alla kräver lunch av mig så börjar frustrationen växa. Och inte i "plantera ett träd-tempo", utan mer i "snabbspolning av alfa alfa-groddar-tempo". Livskraftigt och snabbt. När lilla N sedan vägrar äta den nyttiga och fräscha lunchen, då står groddarna i full blom. Japp, det var min rapport från verkligheten. Idag har lilla N och jag istället vart på café och ätit burkmat med andra mammor och barn medan herr F varit på plats på jobbet. I riktiga kläder. Behöver jag säga att växthuset inte varit lika aktivt idag?
Hahaha, underbart!
