denofrivilligahemmafruns.blogg.se

God afton. Här kommer fortsättningen av den påbörjade årskrönikan. Som en sammanhangsmarkering (viktigt inom mitt yrke) så informerar jag härmed om att jag kommer att delge er tre månader åt gången. Inte för mycket, inte för lite. Eller om det var: inte för jobbigt för undertecknad att producera... Nu följer hur som haver vår och försommar. Härliga tider.

 

Om mars var den värsta månaden på 2013, så var april den konstigaste. Pappa begravdes och i samma veva skulle jag fira min 30-årsdag. Om det inte vore för herr F hade det nog inte blivit något firande. Nu blev det något i hästväg. Mer om det sedan. Först pappas begravning. Den var fin, svår, vacker, fruktansvärt sorglig och samtidigt någonstans ljus. Vårljuset som lyste över hos hela dagen och alla pappas nära och kära gjorde detta till en så bra dag som någonsin var möjligt.

 

Men tillåt mig använda en klyscha: livet tar inte slut - som tur var. Resten av april firade vi. Min dag firades flerfaldigt. På dagen med överraskningsfrukost (den ni) som jag inte tänker bjuda på bilder ifrån, sedan lunch, spa och grill i sommarstugan. Några dagar innan dess hade vi firat med familjemiddag, vilket var det enda firandet jag hade varit med och planerat. Utöver det firades även herr F och mor min. Vi var också på årets första picknick vid Fiskebäcksbadet. Påbylsade, men lyckliga när solen värme våra ryggar. Herr F kan ha tagit ett dopp i havet...