denofrivilligahemmafruns.blogg.se

I tisdags tog jag min röda King och trampade ner till stationen. Taggad, nervös och en smula förvirrad. Jag kom in på kontoret anfådd tre minuter för sent efter min första dust med pendlingen. Detta för att mötas av en smärre käftsmäll av den omtalade verkligheten. Istället för "hej, välkommen, ta en kopp kaffe och här är ditt kontor" möttes jag av det som troligtvis kännetecknar socialtjänsten 2015. En stressad chef som egentligen inte är min chef och en liten lapp (inte post it för det är så miljöfarligt) med ett personnummer och ett ärende som helst skulle lösas under dagen. Behöver jag säga att detta inte är okej. Frustration. Över systemet, över att jag bytte jobb bland annat för att inte behöva vara så trött att jag vill gråta och över bristen på kaffe. Som en klok kvinna sagt Man arbetar ju för att få dricka kaffe i lugn och ro.